Barfotabarn i livet

Idag var det dags för Freja att få sitt första vaccin. Jag var helt lugn innan. Kändes inte alls jobbigt att de skulle sticka henne med två sprutor. Kanske beror det på att jag är noll spruträdd själv. Däremot hade jag nog varit mer ängslig innan om jag hade kunnat förutse hur Freja skulle reagera. Lilla hjärtat, så hon skrek. Hon var ledsen och förbannad på ett sätt som saknar ord. Det var inte alls kul att se hennes reaktion. Kan säga att jag nu vet vad moderskänslor är. Hade ingen aning innan. Som tur var så var både Erica och Malin från föräldragruppen på BVC så jag fick all stöttning som jag behövde, även om det inte gick att göra så mycket åt Frejas illvrål. I 40 minuter fick jag sitta kvar på BVC och försöka trösta det lilla knyttet.

 

Nu sover hon helt utslagen. Skrotis...