Barfotabarn i livet

Så mycket onyttigt man gör när man borde effektivisera tidsslöseriet lite..
Dåligt.
Borde göra en massa saker, men hamnar alltid på helt fel ställen.

Imorgon bär det äntligen hem till Hallsta.. Var ett tag sedan nu, och jag saknar min family.
Vet inte riktigt hur helgen i hallsta kommer att se ut, men ska se till att njuta till fullo.
Inte plugga för mycket dock, tar itu med de sen - någon annan gång.

Idag hade jag vilodag. Så underbart skönt och efterlängtat.
Imorgon kanske jag ska ge mig ut på den där löprundan som jag har tänkt på ett tag nu.
Tänkte åka till gymmet och köra ett rent och skärt armpass, men det hinns nog inte eftersom jag har slösat med tiden idag.
Så jag får väl damma av hantlarna hemma och köra några rep.. same shit!

Innan jag åker hem imorgon ska jag vara "patient" åt T3:s tenta..
Jag är nervös. Har hört att de håller på med någon slags ledtöjning.. Vet inte alls vad det är, men har hört rykten om att man drar ut leden. Jag är livrädd! Vadå dra ut leden? Mina leder är kompakt förpackade och ska inte töjas en jäklarns millimeter, för då kommer de gå sönder..
Ångrar nästan att jag skrev upp mig på det där..

Det jag egentligen borde vara orolig över är väl om man överlever helgen i "Getto-hallsta"
Folk som dödas, misshandlas och försvinner lite hursomhelst.
Läskigt!

sen har jag ju min lilla överraskning som jag vill hålla på ett litet tag till...

Helgen har gått fort..
Satan, det som är så skönt med helg.
Har i alla fall hunnit göra lite nyttigt och mycket onyttigt..
Hittade en klänning till finsittningen som SG ska ha. Jag trodde att letandet skulle bli mer komplicerat.
Men någongång ska man ha lite tur..

Var på gymmet idag och körde bröst och biceps.
Måste säga att det tar sig.
Står inte still och blir inte svagare - så då är jag nöjd.
Bara att mosa på..

Längtar tills på torsdag.Då är det hem till Hallsta som gäller. har saknat min familj.. det har blivit en tendens till att låta veckorna rusa på lite för länge innan man sätter sig på tåget hem.
Just nu: är förbannad på SJ eftersom man inte kommer in på deras sida där man ska skriva ut biljetterna. Fixar dem inte problemet innan torsdag, då jävlarns!

Nu ska jag glo på sporten!

Måste börja med att skriva att denna dag har varit perfekt ur vädersynpunkt.
Först strålande sol och blå himmel, men ändå minusgrader.
Så det blev en riktigt långpromenad för att lapa så mycket sol som möjligt i denna annars hemskt mörka månad.
När jag kom hem gick solen i moln och det började snö.. Det bästa av allt - snön ligger för första gången kvar på marken.
Lycka!

Däremot tror jag inte att kvällen blir lika kul.
Vi ska ha visning av avliden person på patologen mellan klockan 5 och 6.
Tungt.
Vet inte alls om jag kommer klara det.
Känner att jag senaste tiden har haft lite för mycket tankar inom mig.
Tror heller inte att jag har bearbetat allting med sjukdommar och död som har varit i mitt liv de senaste ett och ett halvt åren.
Kanske är det nyttigt, kanske inte.
Jag är livrädd för döden.
fan.
Vill inte få det bekräftat att den faktiskt finns..

Måste avbryta mitt pluggande lite. Hjärnan är full av massa neuroner, nervceller, gliaceller, axon, protoner... ja ni förstår. Fast det gör inte jag - förstår alltså. Börjat med fysiologi/neurologi. Sådär kul. Vill ha någon av mina gamla lärare breve mig som säger åt mig när jag tänker fel och berömmer mig när jag tänker rätt. Tänk vad lätt det var då..

Imorse var jag på gymmet med Johan.
Jag var för en gångs skull laddad till tusen. Anledningen till att jag inte har varit "laddad" på ett tag? November.
Hursom, det gick faktiskt riktigt bra idag. så ska rida på vågen nu och pumpa på med axlar imorgon.

Nej, bör nog återvända till neurologins värld igen..

Saknar Hallsta.
Saknar familjen.
Saknar vännerna.
Dags att åka hem snart.. <3

Det går upp och ner, bokstavligen, just nu.
Men det går, och även om det går åt helvete så är det ju ändå påväg någonstans - och det är ju bra!

Jag tror att jag tog rätt beslut i alla fall.
Men jag orkar inte dessa tankar.

Punktering på cykeln gör inte saken bättre heller..
Fixade det imorse i alla fall.
Hur många vuxenpoäng är inte det? Att fixa punkteringen helt själv.
Hade aldrig gjort det om inte pappa bodde 20 mil ifrån mig.
Lite stolt över mig själv blev jag allt.

Imorgon är det Nettofetto-fest. Har saknat det gänget mycket.

Annars är det plugg som gäller.
Får lite panik med jämna mellanrum, men det går.

Tiden rinner på, fasiken. snart är det jul.
Det är mycket som känns ganska rörigt just nu. Förhoppningsvis ordnar sig det även denna gång.
Det är roligt när man snackar om studier. Hur många gånger har man inte sagt att "det blir lättare när man kommer in i det", grejen är att man aldrig "kommer in i det". Det är alltid lika mycket att göra, lika komplicerat och lika frustrerande. Samtidigt som det faktiskt är kul och intressant. Nej, jag blir inte klok på det.

Hursom, förra helgen var klockren.
Först maskerad på fredagen och sedan inflyttningsfest på lördagen.
Nu i helgen blir det fest med gamla nettofetto-gänget. Skojskoj!

Har lite grejer att fixa inför skolan imorgon, så får inte bli långrandig.
Morgonpromenad hade jag tänkt mig imorgon bitti också. Det känns som att det var tusen år sedan sist.

Jag måste bara dela med mig av denna film.
Jag skrattade så att tårarna rann.
haha, hoppas att killen fick behålla jobbet.

Idag är det en riktigt hård dag i skolan. haha, en lektion och det är massage.. Underbart! Desvärre behöver jag nog plugga anatomi. istället åkte jag till gymmet i morse och körde rygg och triceps. Gick helt okej, känns mycket roligare nu när jag börjar med de största muskelgrupperna först. Fråga mig inte varför jag inte har gjort så tidigare.. Dumdristighet och okunskap blir nog svaren hursom. Helt plötsligt så orkade jag i alla fall ett antal kg mer i både rygg och bröst.

Volleybollen går okej. Ryggsmärtorna börjar försvinna nu tack vare massören. Så ska försöka att underhålla detta nu, med lite stretch. observera LITE!

Syrrorna och mamma är i Thailand för tillfället. Jag är avundsjuk. Mina fingrar är ständiga isbitar i detta klimat. Börjar kännas som någon slags reumatism.
Lite dum är jag som just när min familj åker till Thailand börjar läsa en bok om tsunamin. dumt. Den handlar om en mamma som förlorar sin man och två av sina tre barn samt sin nära vän i tsunamin. När jag började läsa så grät jag efter varje sida. markus ville bränna boken eftersom jag låg och snörvlade hela natten. Sa till min moster att hon inte skulle läsa boken. Men igår så läste jag ut den och då ändrade jag mig. Den fick mig att inse att det du har, det har du just nu. Du vet ingenting om framtiden. Lev i nuet. Den var hemskt ärlig men så gripande och tankvärd att jag nu rekommenderar alla att läsa Malin Sävstams bok När livet stannar..

Åh, vad det var välbehövligt med helg. Har frösökt att ladda batterierna lite.. Det har gått både bra och dåligt.
Igår var jag, Markus och Markus A på svenska cupen-finalen mellan LFC och UMEÅ. Riktigt kallt var det.. tappade känseln från midjan och neråt.. LFC vann i förlängning.
När vi skulle gå därifrån hade MarkusA:s cykellås frusit, och även mitt. Så vi började bära cykeln hem. Sen när vi släpat cykeln upp för lasarettsbacken så känner markus i sin ficka och säger: "vad är det här för nyckel?" Jo självklart är det min cykelnyckel, och den nyckel som jag har försökt bända upp min cykel med var markus pappas cykelnyckel.. Lite svensson, svensson varning på detta..

Hursom.
Linnea var nyss här. Det är helt otroligt vad den tjejen gör mig glad.
Hon ger så enormt mycket energi.
Tack!

Nu borde jag plugga latin..
Men har ingen större lust.
Nya tag..