Felicia försvann
Det har nu gått en vecka sedan min lilla Skoda Felicia åkte till bilhimlen. Min första fina lilla bil som har varit mig trofast när jag pendlade mellan Västerås och Uppsala samt mellan Västerås och Hallsta. Visst var det förenat med livsfara då du lilla pärla vid en krock hade blivit nästintill obefintlig. Visst var jag arg när fläkten lade av mitt i vintern och det var omöjligt att få bort imman på rutorna. Det fina med dig var dock att man bara kunde bruka lite våld och slå på fläkten så funkade allt igen. Visst krävdes det ett visst mått av talang för att lyckas köra dig utan att du gick ryckligt. Men så är det när givaren inte fungerar som den ska. Jag minns även hallgivaren som inte fanns. Jag minns hur jag proppade dig full med skräp och körde till återbruket. Bättre kunde det inte bli.
Nu är du inte med oss längre och jag saknar din charm. Känner mer för dig än för den andra mer moderna bil vi har. Så är det väl med "det första". Precis som med det första barnet.
Nu bär ju Freja ditt andranamn. Freja Skoda blev inte alls bra, men Freja Felicia passade perfekt!
Kommentarer
Trackback
