Barfotabarn i livet

Frågar mig själv vad jag gör just nu.
Har drabbats av Mickis-influenser.
Lyssnar nämligen på Totta Näslunds låt "sex fot under"..
Vad är det konstiga med det?

Jadu..

Inledande textrad:
En dag ska jag ligga sex fot under marken
Höra regnet som droppar och fåglarna i parken
Inga skulder att reglera, ingen sorg att bära på
bara en sten med mitt namn och folk som kommer och går...

Bra start på denna dag.
Jag var enormt besviken på gympasset igår. Det gick inte alls bra. Jag var nog överladdad. Det gick verkligen skit. Så då blev jag sur, och tänkte för ett tag skita i allt vad gym heter. Men ändrade mig idag.
Gymmet och jag är som ett gift par.. man måste våga gräla och ta upp svårigheter för att stärka relationsbanden.
Så jag går dit idag igen och visar att jag fan inte ger mig.

Innan det blir det juridikplugg. faktiskt riktigt riktigt intressant. har saknat denna typ av ämnen. Hela tre år sedan då man gick på samhällsprogrammet och hade fokus på samhälle/historia. Nu har jag verkligen varit utanför ramarna i tre år och läst biologi, fysik och allt vad människokropp och sjukdomar heter...
Så lite comeback skulle man kunna säga att jag gör!!

Mickis - människan med den mest deprimerande musiksmaken på denna jord