Barfotabarn i livet

Idag är det en riktigt hård dag i skolan. haha, en lektion och det är massage.. Underbart! Desvärre behöver jag nog plugga anatomi. istället åkte jag till gymmet i morse och körde rygg och triceps. Gick helt okej, känns mycket roligare nu när jag börjar med de största muskelgrupperna först. Fråga mig inte varför jag inte har gjort så tidigare.. Dumdristighet och okunskap blir nog svaren hursom. Helt plötsligt så orkade jag i alla fall ett antal kg mer i både rygg och bröst.

Volleybollen går okej. Ryggsmärtorna börjar försvinna nu tack vare massören. Så ska försöka att underhålla detta nu, med lite stretch. observera LITE!

Syrrorna och mamma är i Thailand för tillfället. Jag är avundsjuk. Mina fingrar är ständiga isbitar i detta klimat. Börjar kännas som någon slags reumatism.
Lite dum är jag som just när min familj åker till Thailand börjar läsa en bok om tsunamin. dumt. Den handlar om en mamma som förlorar sin man och två av sina tre barn samt sin nära vän i tsunamin. När jag började läsa så grät jag efter varje sida. markus ville bränna boken eftersom jag låg och snörvlade hela natten. Sa till min moster att hon inte skulle läsa boken. Men igår så läste jag ut den och då ändrade jag mig. Den fick mig att inse att det du har, det har du just nu. Du vet ingenting om framtiden. Lev i nuet. Den var hemskt ärlig men så gripande och tankvärd att jag nu rekommenderar alla att läsa Malin Sävstams bok När livet stannar..