Barfotabarn i livet

Snart är det dags. På lördag. Ush, jag är nervös - redan. Jag vet att jag inte har tränat tillräckligt, speciellt inte lika mycket som förra året. Jag har inte ens stått på mina skidor sen jag gick i mål i Tjejvasan förra året. (Det är faktiskt lååååång tid) Jag vet att jag inte har samma förutsättningar att köra på samma tid som förra året. Men fan, jag vet att jag inte kommer att kunna ta det lugnt i spåret. Jag är en tävlingsmänniska - speciellt mot mig själv. Jag vet att en sämre tid än förra året kommer göra mig besviken. Shit, jag kommer att köra slut på mig.

Nu sitter jag mest och laddar mentalt och dricker vatten i mängder. Förövrigt är jag just nu LIVRÄDD för alla mynt och kunder som hostar rakt ut. Jag lovar - om de skulle smitta mig nu - jäklarns, jag ska stämma jävlarna.

Sitter med pjäxorna på mig nu och kollar på bilder från förra året. pepp-pepp-pepp..

Nej nu ska jag göra någon nytta. Typ städa tror jag.

Önska mig lycka till!