STUDENTEN 2007

Det var så sjukt, så sjukt roligt igår!!!
Fyfan vad kul vi hade - och Fy FAAN vad bra vi är/var SPS04

Trots regnet under champagnefrukosten så lyckades vi ha underbart trevligt. Mösskrivning på hög nivå och lite spänd stämning. Väl i skolan rullade allt på. Det gick ganska fort. Mösspåtagning klockan 11.45 sen var det studentlunch. Vår klass fick det finaste bordet, typ honnörsbordet, som hade levande ljus och jättefin dukning. (tack martin !)

Jag fick stipendium också. Bästa studieresultat. Blev väldigt glad. Kändes som en liten lättnad och bekräftelse på allt slit. Våra lärare underhöll också på scenen. Bäst bäst bäst! Går inte att säga så mycket mer om dessa tre karlar. De är klockrena och  jag kommer att sakna dem så att det gör ont.

När lunchen började lida mot sitt slut så insåg jag att det var många, så många, som jag kommer att sakna. Lärare och elever - många - som har bettyd mycket och stöttat mig. Tack! Men jag hatar avsked. Klarar det inte. Därför vill jag tro att jag kommer att träffa alla igen - på måndag, eller i höst, eller ja någon gång. Så måste det bli!

Vår klass vann spexet, så vi fick äran att springa ut först. Innan det tackade våra lärare av oss. Ush vad jobbigt det var att krama Per, Martin och Anders. Men fick lite visdomsord med mig på vägen. Ska tänka på det!

Det var oerhört varmt i korridoren där vi stod och väntade på att få springa ut. Men vilken lycka det var att rusa genom dörrarna. Alla folk som var där för just mig. Hela tjocka släkten (även om vi inte är så många).
Fick en massa blommor och gosedjur. Tungt blev det.
Fyfan vad vi skrek på vagnen sen. Syrrorna berättade att vi var den bästa vagnen. Mest liv, snyggast vagn, snyggaste människor på vagnen!! (okej, jag tog i på sista)

Efter två varvs åkande åkte jag hem till mamma. Där väntade alla på mig och vi skålade i champagne. Käkade mat, öppnade paket, fikade. allt gick så snabbt. Men det var så kul! Tack alla som kom! Dagen innehöll också några överraskningar. Men bara positiva sådana! ;)

Kvällen blev perfekt. Soul Royal spelade på Qwarn. Martin, vår lärare är sångare i bandet. DET VAR GRYMT BRA! Skakade rumpa som bara den. Snackade mycket med många. Kul!

Kommer att sakna så många. Ush. Det känns i hjärtat. Men tack för en underbar tid tillsammans med er alla. Tack för att jag har fått möjligheten att lära känna er alla. Vi kommer att träffas igen. Jag är säker. Men tills dess. Ta hand om er. Kämpa på, ge inte upp!

image23

Lina och Jag
Kommer att sakna dig mycket vännen <3

image24

Världens bästa Emelie och jag <3
Dig kommer jag kämpa för att behålla nära

image25

Jag, Hanna och Julia rockar loss
Härliga chicas!

Och en sak till.
Slit lönar sig. Även om det inte känns så just när allt är tungt.
Men det är sant, om man kämpar så får man belöning.
Men belöningen kan visas på olika sätt.
Kom ihåg det : GE ALDRIG UPP!



Kommentarer
Postat av: Monica

Blir så rörd när jag läser om studenten och inlägget om din mormor.
Min farfar står mig riktigt nära och är så rädd att förlora honom.
står också inför flytt och en framtid som är oviss, det känns verkligen konstigt. Ena dagen känns allting så himla bra, andra dagen kan allt vara precis tvärtom och man vill bara sätta sig mitt ute i skogen på en sten och sitta där tills alla problem löst sig.
keep up the good work :)

2007-07-31 @ 18:13:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0