Barfotabarn i livet

Den 19:e september, för 10 dagar sedan, föddes vår dotter. Två dagar före beräknat. Allting gick jättebra. Nu har vi varit hemma i en vecka lite drygt och börjar få grepp om hur allting fungerar. Vilken resa denna vecka har varit. Längesedan jag var med om en sådan omställning - om jag någonsin har varit med om en liknande omställning. En mer lycklig omställning har jag i alla fall aldrig varit med om.

 

Vår dotter, Freja Felicia, föddes 01:41 den 19 september (det var fullmåne). Hon vägde 3105g och var 49cm lång.

 

Antar att det kommer bli en del uppdateringar på bloggen om den lilla varelsen. Ser väl inget behov av att dela med mig av allt som sker men kan samtidigt vara svårt att helt låta bli att nämna vårt lilla underverk. Så om man är trött på att läsa om de små liven så får man ta valet att inte läsa helt enkelt.

 

Eftersom allting har gått så bra när Freja kom till världen så är det helt klart att mitt mål nu är Stockholm maraton den 31 maj. Fram tills dess ska jag bara njuta av denna fantastiska tid som det innebär att få vara föräldraledig med Freja och sedan tänkte jag smyga in en hel del löppass i denna fantastiska vardag.

 

Jag har funderat på en sak under nästan hela graviditeten. Saknar löpningen så otroligt mycket och det är just löpningen som har fått stå tillbaka under graviditeten. Jag har kört en hel del crosstrainer och promenader men saknar den där bultande känslan i bröstet från ett riktigt tufft intervallpass eller att känna hur stark kroppen är under en löprunda i medeltempo. Den där känslan av att det inte finns något stopp.

 

Jag har under hela graviditeten kunnat styrketräna och har faktiskt ökat i styrka lite, så det är verkligen konditionen som behöver återupprättas efter förlossningen.

 

Därför...

har jag bestämt mig för att mitt träningsmål framöver är att springa Stockholm Maraton den 31 maj 2014. Kanske är det ett högt satt mål eftersom det kommer vara cirka åtta månader efter förlossningen. Ska självklart ge mig tid för återhämtning av bäcken och liknande. Så ett halvårs effektiv löpträning räknar jag med. Jag tror att jag klarar det. Jag struntar i alla tidsmål. Mitt träningsmål är att genomföra loppet.

 

Nu var det ute, nu var det bestämt!

Hejar ni på mig?

 

 

 

Vårt lilla knytt har nu fått sitt första paket via posten. Så glad hälsning från Sofia.

Pseudonymet "Sixten" är ett påhitt från Linköpingstiden. Ska bli spännande att se vad det är för liten parvel som får bära denna mössa. Än så länge är allt lugnt, så nog stannar knyttet kvar i magen några dagar/veckor till.

 

 

En vecka och fyra dagar kvar till beräknad förlossning. Jag försöker ta kontroll över mina tankar. Försöker verka obekymrad och stark. Försöker verka avslappnad och inte orolig. Sanningen är att jag försöker och jag tror att jag lyckas dölja mina egentliga tankar ganska bra. När jag går ensam här hemma så brister det lite allt för ofta just nu. Gråtattacker blandas med melankoli. Ska jag inte vara glad? Förväntansfull? Lycklig? Är jag det? Kanske stavas problemet "hormoner". Vad vet jag. Tankarna är där i alla fall.

 

Tackar det ödmjukaste för att jag fortfarande kan styrketräna utan bekymmer. Som alltid så skingras tankarna så bra på gymmet när musklerna kommer till sin rätta användning.

 

Elva dagar, kanske fler kanske färre...