Barfotabarn i livet

Detta inlägg kommer att handla om Festivalen. Peace & Love! Det var GRYMT! Jag vill tillbaka..
Vädret var sjukt. Det är galet att man kan ha sån tur. Banden var klockrena. Thåström och Winnerbäck ägde. Vi röjde! Jag är såld..

Det känns läskigt tomt nu bara. Jag trodde inte att jag skulle bli så frälst i festivallivet, men jag tar tillbaka det. Jag älskar skiten! Annie, det blev sommarens höjdpunkt. Utan tvekan. Inget kan bli så bra som denna vecka.

Det enda som var mindre bra var lillaysysters otur. Redan första kvällen fick vi ligga i sjuktält p.g.a hennes axel. Men lite lustgas från ambulanspersonalen gjorde susen. Sedan var det bra i några dagar. Sedan skärmde hon nästan livet ur mig igen. Jag fick sms från Anna (bellas festivalpolare) att de var på falulasarett för att bella hade ramlat ihop i svåra magsmärtor. De hade åkt ambulans in. Jag fick panik! ush. Så åkte till Falulasarett och hämtade hem dem, eftersom Bella blev utskriven efter en dag. Stackars lillan! <3

Jag vill göra om denna vecka!

Att det kan vara så sjukt underbart att gymma! Det är helt jäkla otroligt.
Efter två veckor utan gym och enbart träning med gummiband så fick jag äntligen besöka mitt älskade gym igen.
Imorse tänkte jag köra ben, efter luchen tänkte jag att det nog får bli ett ryggpass men när jag väl kom till gymmet så blev det endå bröst/biceps.. det är ju trots allt måndag och "disco-byggare" som man är så får man ju inte missa veckans viktigaste pass!

det gick sjukt bra idag. Jag var taggad till tusen.
Har nog aldrig varit så slut. Orkade verkligen inte lyfta vikterna en millimeter till när jag lämnade gymmet.
Precis som det ska vara.

Vaknar snart upp ur medvetslösheten. Shit, att man kan vara så slut efter en festival. Talar osammanhängande, känner mig dåsig och kan knappt prata för att halsen vägrar att lyda mig.

Peace & Love var grymt! Sommarens höjdpunkt - lätt

Tog ett tag att ta mig igenom alla 128 blogginlägg som alla skrivt under denna vecka utan internet. Nu är det dock gjort.
Måste åka till affären och handla frukt. Typ det enda man kan äta nu.
Förövrigt så är festival ett bantningstips. -4kg på en vecka! Hälsosamt? skulle inte tro det..

Uppdatering om Festivalen kommer.

Yeees!
Äntligen har tentaresultatet kommit.
Vilken start på Peace & Love.. Klarade den jädra fysiologitentan..!
Nu är jag klar med Termin 2.. Det blir en lugn och skön sommar.

Snart snart snart kommer Annie..
Peace & Love och en jäkla massa RÖJ!!

Midsommaraftonen/födelsedagen var klockren! Jojo, maddis, bella och jag hade en mysig kväll med grillning, spel, nattbad, fotografering och skratt.. Fick väldans fina presenter av dem också. En tavla med "järngänget" på. Och en spargris som det stod: Om du svär, stoppa en peng här.. Förstår ni!? Jag kommer bli miljonär..
Kan man ha bättre vänner?!

Ikväll bär det av till Borlänge och Peace and Love! Annie och Martina kommer brummandes upp till Hallsta och hämtar mig. Jäklar i min lilla låda.. Detta kommer att bli grymt.

Nu bär det av till samhället för att köpa alkoholhaltig dryck till Annie. Känns fint att köpa en dunk vin och en flaska sprit på en måndag!

Får även passa på att gratulera Paula på födelsedagen!

Vaknade av sjönsång och frukost på sängen imorse. Nej det är ingen midsommartradition som vi har, mer att jag fyller 21år idag, samtidigt som det är midsommarafton. Hur mycket det är att hurra för att man blir 21år vet jag inte riktigt själv. Men det är trots allt födelsedag.

Idag beger jag mig tillsammans med madde, jojo och bella ut till jojos sommarstuga och firar midsommar och födelsedag..

Hoppas alla får en fin midsommar..

Nu har jag tillbringat en tid hemma i Hallstahammar. Jag inser att allting är sig likt. Ju mer tid som jag spenderar här desto gladare blir jag över mitt beslut att lämna Hallsta. Inte för mycket ont om Hallsta nu, men det står still. Jag förändras mer och mer för varje gång som jag kommer hit, och blir lite rädd när jag ser all slentrian och vardag som finns här.
Det bästa beslut jag har tagit i mitt liv är att flytta till en större stad och börja plugga på universitet. Hallsta står alltid kvar och desvärre så är det sig likt. Jag kan alltid komma tillbaka, och känna mig hemma. Men jag vill inte bo här..

Ett exempel är när jag var med Bella på gymmet. Det var två år sedan jag var på mitt gamla gym, men allting är sig likt. Samma människor, exakt på samma tider.

Annars har vistelsen i Hallsta varit väldigt bra. Sprungit längs kanalen och fina trångfors, cyklat till Qwarn och spelat beach, var på revy igår, träffat madde och jojo, umgåtts med familjen.. Ikväll väntar firandet av mig en dag för tidigt. Imorgon åker jojo, maddis, bella och jag till jojos sommarstuga och firar midsommar samt min födelsedag!

Ett år närmare 30år och sedan pension imorgon. Är det ngt att hurra för?!

Nu har jag tillbringat lite mer än ett dygn i Hallstahammar. Känns skönt att vara hemma.
Igår var jag och Markus på fest hos Peter. Trevligt trevligt, även om jag höll mig nykter och stundtals kände mig lite tråkig då alla spelade ölspel. Men jag mådde dock underbart bra imorse och tackade för att jag slapp min vanliga dagen-efter-huvudvärk.

Idag har jag varit hos pappa och hälsat på. Vi tittade på en Kungsfiskare som pappa var helt lyrisk över. Han hämtade kikaren och vi var ritktiga ornitologer. Dock fick jag ABSOLUT inte berätta vart boet var. För då skulle det komma en massa fågelskådare och det vore ju jobbigt.. "Man vill ju inte ha en massa fanater här"
Efter det fick han stryk i två fifa-matcher. Då blev pappa sur. Det var fel på kontrollen och domaren var blind.
Nöjd efter vinsten så åkte jag hem till mamma igen.

Imorgon ska jag träffa Jojo. Himlans längesen.

Var tvungen att sporra mig själv lite...
Men visst har ryggen blivit bättre på 2 månader..


Nu är det bara att fortsätta slita med vikterna!

Jag hatar tekniska prylar. Jag hatar mobiler, internet, trådlösa nätverk och routrar.. Inget vill ju fungera så fort jag ska använda mig av dessa "fantastiska" prylar som mänskligheten inte skulle klaaaara sig utan..

FAN!

Tågbiljetten ville inte komma till min mobil. Nehe. Och SJ är så jäkla noga med att informera om att "det inte går att resa utan incheckad biljett" Men vafan. Då får dem väl ta och skicka biljetten då. nej istället måste jag slösa pengar på att sitta i deras telefonkö och vänta... vänta... vänta.. Sen får jag prata med en på SJ som säger att han ska skicka biljetten igen. Tror du att den kom denna gång? ICKE!
Nu skiter jag i det och reser utan biljett.

Sen har vi ju fenomenet datorer, internet och trådlösa nätverk. Jesus! Inget fungerar bara för att jag lite snabbt och smärtfritt skulle skicka över musik från markus dator till min.

Tekniken kommer leda till min död i form av en hjärtinfarkt.
Jag vill att vi ska bli jägare och samlare igen.
Inte fan behövde man internet för att döda en björn, plocka lingon och blåbär eller samla ved.
Men nu behöver man tydligen internet och datorer och mobiler och allt annat jäkla teknisktskit till ALLT!
Jag är arg!

Dags för uppdatering. Inte visste jag att det var så krävande att arbeta.. De senaste dagarna har jag nämligen jobbat och därefter sovit. Jäklar vad trött jag har varit. Sista passet ska göras ikväll sen bär det av hemmåt.
Det ska bli underbart att vara helt ledig en vecka. Träffa vänner, familj och träna. men mest av allt ska jag ladda och peppa inför peace & love.
Annie visade mig medlemmarna av vårt "camp".. det kommer bli GRYMT!! Ångrar inte för en sekund att jag köpte biljett..

Nu ska jag packa ner allt jag behöver i två veckor. Hatar att packa. Jag är livrädd för att glömma ngt viktigt. Men biljetten är nedpackad i alla fall. Så inget kan väl gå fel?

Markus och jag var nere på stan i förrgår och jag shoppade äntligen lite nya kläder. Visst fanns tanken om funktionella kläder för festivalen.. Så det blev en tröja från carlings som jag älskar. Fasiken, det kan ju vara kallt.. Köpte ett par jeansshorts också. Funtionellt om det är varmt. Ja, så nu klarar jag alla väder. Bara brillorna på sen är det lugnt!

Det är skönt med lov.
Helt plötsligt vaknar man utvilad på morgonen. Bara för att känna känslan att jag behöver verkligen inte göra någonting alls idag om jag så vill..

Men plikten kallade i alla fall imorse. Var till vallokalen och röstade.
Vänstern fick min röst. Kan inte tänka mig något annat parti. Gillar inte EU, gillar inte överstatlighet.
Jag gillar inte jordbrukssödet som gynnar de största bönderna i EU samtidigt som vi kastar ofantligt mycket mat överallt i världen. Om vi nu har kapitalistiska krafter som styr, vilka annars brukar mantra att det är efterfrågan som ska styra produktionen.. varför gäller inte detta jordbruket? Vi kastar sjukt mycket mat, vi slaktar djur i onödan och detta fortsätter att stödjas ekonomiskt. Så vill inte jag ha det..

Jag röstar på vänstern för att det är för många främlingsfientliga partier som får makt runt om i europa. detta skrämmer mig. Men framförallt så röstar jag på vänstern för att:

"Vänsterpartiet kommer att fortsätta kämpa för fackliga rättigheter och för den svenska kollektivavtalsmodellen som utmanas av EU-systemet med dess fördragsfästa högerpolitik. Vi accepterar inte att företagens vinstintressen ska gå före rätten till trygga arbetsvillkor och rimliga löner. Vi kräver att strejkrätten och rätten för svenska fackförbund att kräva kollektivavtal också av företag från andra EU-länder garanteras. Vi vill samarbeta med vänsterkrafter och fackföreningar i hela Europa för att bekämpa social dumpning och stärka löntagarnas rättigheter."

Tänk den dagen när jag kan få min kära sambo att inse vad samhället behöver!

Det är 6:e juni idag.
Vilket innebär att det har gått två år.
Två år, och saknaden är större än någonsin.
Jag tror att den sjätte juni för två år sedan förändrade mig. Jag tror inte att jag hade varit precis som jag är idag om det inte hade hänt den där dagen. Jag hade nog varit annorlunda. Jag hade nog inte tänkt lika ångestfyllda tankar som jag gör. Jag hade nog inte varit lika rädd för att allting en dag kommer att ta slut. Jag hade nog varit gladare. Jag hade nog varit den Therese som jag var innan.

det känns som att den sjätte juni 2007 blev den dag då jag insåg att livet inte alls är lätt.
Det har hänt så mycket i mitt liv sen den dagen då du somnade in. Det känns som att jag inte fick vara liten längre. Efter den dagen var det dags att inse att det kommer motgångar och oväntade vändningar som gör att man inte längre vet om man kan, vill och orkar kämpa vidare. Jag vet inte om jag har orkat och kämpat på bästa sätt. Men jag vet att jag har förändrats av allt kämpande. Det känns som att jag har slagits mot mig själv de här åren.

När jag nästan nådde ytan för att ta ett djupt andetag, någongång i januari 2008, så hände det igen. Då var jag skärvor. På något underligt vis så dövar tårarna smärtan. För det har gjort ont. Och knappt ett år efter den andra stora sorgen som rev inom mig så hände det en tredje gång. Jag är så fruktansvärt rädd för förluster. Jag vill inte förlora någon mer. Jag vill inte behöva döva mina känslor längre. Jag vill inte uppleva fler dagar då allting brister inom mig.

Jag hoppas att den sjätte juni i år kan bli en ny vändning. En vändning som innebär att allt kämpande har varit betydelsefullt. Att jag kan hantera min ångest och vända den till en styrka. Jag är inte där än. Men jag hoppas att det nu är slut på detta ondskehjul som dragit ner mig i sorgen. Jag vill inte det längre. Jag vill känna att jag står stadigt och vet vem jag är.

Varje dag känns det som att jag vill visa för er vem jag är och vem jag har blivit och vad jag gör. Det känns orättvist att inte kunna det. För det hade varit möjligt. Det skulle inte bli såhär. Det finns ingen förklaring till varför det blev såhär, men verkligheten har haft fel.

Jag vill aldrig mer uppleva dessa två år.
Jag vill försöka vända nu.

Jag saknar er så fruktansvärt mycket mormor, farmor och farfar.

Dags att uppdatera.
Nu har typ alla från SG åkt hem.
Det känns lite underligt.
Tur att jag får träffa Annie snart igen..

Pappa har varit här. Trevligt trevligt.
Han är så knäppt rolig.
Om jag inte skvallrat om det förut så har han gått och blivit Fifa-nörd. Han har även döp en spelar till Rolfinio! (efter ronaldinio). Det säger kanske det mesta om en 48åring. Men jag spöade pappa i sista matchen - det var viktigt!
Nu har vi iaf fått vår nya TV. Den är grymt läcker. Med på köpet kom också en 22tums dataskärm och en hårddisk till datorn.
Jag har blivit skamligt bortskämd.

Nu sitter jag och för över filer från min tungt belastade C-disk.

Sen är planerna på att fixa layouten på bloggen. Men det kommer nog bli planerna för Juli. Ska jobba nästa vecka, sen bär det av hem. Fira 21-årsdagen på midsommarafton samt ladda inför peace & love.

Ja jädrans du. Idag har jag inte varit på topp. Varför ska min kropp straffa mig så hårt när jag är ute och bedövar mina sinnen? det är först nu, hur många timmar som helst efter sista drinken igår kväll, som jag kan kalla mig för människa igen. Ska förtydliga att det är arten homo sapiens och inte homo sapienssapiens. Den arten övergår jag till efter ytterligare åtta timmars sömn.

nej ush.

Annie och jag var iväg till Tornby och köpte tält, presenning och liggunderlag. Nu är det packat och klart för FESTIVAL!

Dags att städa huset. Imorgon kommer pappa hit med den nya underbara tv:n.
det kommer bli bättre än bäst.

Förövrigt.
Igår hade jag tur. verkligen. Johan och jag var så förståndiga och åkte hem hyffsat tidigt. (till ingen nytta för baksmällan, visade det sig ju). När vi nästan var hemma kom en polisbil krypandes upp brevid oss. "jävla helvetes skit jag har inte råd att betala böter för avsaknad av cykellyse" var den första spontana tanken. Det var läskigt. Fick typ hjärtinfarkt (den övergående sorten). Som tur var körde polisbilen bara löjligt sakta och struntade i att stoppa två förståndiga cyklister som inte ville annat än hem...

Ibland har man tur!
Kommer sakna alla vännerna otroligt mycket.
Alla åker hem till sina "hem". Känns verkligen annorlunda då man har spenderat ett helt år tillsammans..

Kan det vara härligare!?
Haha, varje blogg och varje facebooksnamn skvallrar om det.
SOMMARLOV!!!
Fyfan vad bra. Hörrni, SG-vänner, vi har gått ett år nu! Det är faktiskt 1/3. Så ikväll ska jag titelera mig som "Jag är 1/3 Sjukgymnast; ska du ha massage eller?"

Tentan är gjord, som ni förstår och det känns som om man är 7 år igen och precis haft skolavslutning. Kanske ska ha blomkrans i håret på seminariet som vi måste gå på imorgon? Som vid en äkta skolavslutning?

Stack direkt till gymmet efter tentan. Det var skönt att rensa skallen. Axlarna och ryggen var det som tröttades ut extra idag. Axlar börjar gå bättre och bättre. Från att inte ha någon tendens till bulle vid axelpartiet så börjar det så sakta växa fram iaf ett litet krön. I sommar blir det ännu bättre. Jäklarns!

Nu är det party!!!

Första doppet är avklarat.
Igår skulle jag och Annie plugga så fint i trädgårdsföreningen. Men det gick ju inte. Fy satan vad varmt det var. Till råga på allt så hade Annie en filt av ull. Jag svettades ihjäl. Så då kom Annie med den brijanta idéen om att åka och bada. Lite knäpp tyckte jag allt att hon var. Det var ju bara första juni. Själv så har jag ju inte badat ute sen jag flyttade till Linköping. Alltså på 2 år. Så är det när man är badkruka.

Hursom, Bergs slussar blev det. Johan följde med. Annie och Johan var som små barn när vi kom fram.
"Vart är havet"
"är vi framme nu"
"vart ska vi bada"
"har dom glass?"
"åh, kolla det finns minigolf"

haha, bra!

Blev i alla fall ett dopp i Roxen. Annie var i först och jag var i sist efter att Annie hade skvätt ner mig. Elakt.
(jag börjar känna mig gammal. Doppar mig som mamma nu. Först tar det väldans lång tid att gå i vattnet mer än til knäna. Sen måste man badda vatten på armar, axlar och bröst innan man kastar sig i med ryggen först.)

Sista dagen med plugg.
Dags att repetera.
Over and out