Barfotabarn i livet

Seminariet avklarat.
Nu börjar det dra ihop sig för praktik, och som jag har längtat efter denna praktikperiod. Ända sedan första dagen på sjukgymnastutbildningen. Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag får min absoluta uppenbarelse under dessa sex veckor. En känsla av att ha "kommit hem" vore inte alls fel.

Jag börjar se mig själv i en yrkesproffesion mer och mer för var dag som går.
Så nu är det bara en liten opponering och responering på kandidatuppsatsen som ligger emellan, sen är det praktik i sex underbara veckor.


I övrigt är jag lycklig över att jag kan träna, och att ryggen håller sig hyffsat stabil.
Idag blev det gym, crosstrainer och core.
Utökade core med att gå på passet som hette "coreboll". Och ja, herregud.
Valross med dålig balans och väldigt svag - så kan man sammanfatta min känsla efter 40 minuters balanserande i olika omöjliga positioner på den där bollen..
Men det brända som satan i magen. Jag ger det absolut en ny chans. Får kombinera det med ett bröst/biceps/axlar-pass innan. Så får jag ju göra det jag gillar mest också.